krav på bättre lärarutbildning

Jag läste detta ur skolvärlden.se och håller med om det som jag kopierat ur artikeln;


"Det inser ju alla lärare att ingen hinner med varje elev då. Det blir stor skillnad i det pedagogiska uppdraget om en klass har 22 eller 29 elever.
– Så ska vi ha kompetenta och riktigt duktiga lärare. Här tycker jag Björklund går för långsamt fram när det gäller kraven på lärarutbildningen. Vi tycker det behövs ett intagningstest för utbildningen. Det behövs både intresse och vilja för att bli lärare.
Kommer den nya lärarutbildningen att förbättra statusen för lärarna?
– Inte per automatik, till exempel England och Norge har arbetat strategiskt för att höja intagsnivån. Där sänder man ut strategiska signaler om att vem som helst inte kan bli lärare. Universitet och högskolor måste också ta ett större ansvar när det gäller lärarutbildningarna.
– Forskning och utveckling måste följa med, vilket de inte har gjort här. Och politikerna ska inte lägga sig i.
– Vi måste våga säga att vi behöver riktigt duktiga lärare och också våga tala om att vissa lärare faktiskt inte fungerar. Där har rektorerna ett enormt ansvar att hjälpa dessa lärare att hitta nya utvecklingsvägar eller att faktiskt byta karriär. Det har varit lite tabu men vi måste prata om det.
Han tror att vi på det sättet också kan få en reell diskussion om ersättnings– och belöningsmöjligheter samt även nya karriärvägar för lärare."

Bättre lärarutbildning! Efter att ha exploaterat den i tio års tid kommer det att ta lång tid att reparera!

Sålla bland allt! Välj den bästa!

Jag blir frustrerad när jag hör kommentarer som, jag tycker friskolor är dåliga, de bryr sig bara om vinster, de köper sina elever, de har inga utbildade lärare, de har dålig lärartäthet etc. Det är klart att det finns friskolor som inte är bra, (speciellt de som är ägda av stora koncerner,) precis som det finns kommunala skolor som inte är bra.

Med det sagt vill jag ändå tillägga att de flesta friskolor som jag har haft kontakt med har bra lärare, bra ledning, bra lokaler, bra mat och bra utbildning. Hur kommer det då sig att de flesta kommunala skolor som jag varit i kontakt med har många omotiverade lärare, sämre mat, sämre lokaler, sämre ledning, sämre utbildning. (skolpengen är densamma för kommunala skolor som för friskolorna)

Jag arbetar för en helt fristående skola, vi tillhör inte någon vinstdrivande koncern, Vi finns bara i Linköping, ingen vinst tas ut, pengar som blir över går tillbaka till verksamheten. Dra inte alla friskolor över en kam! Vi lever i ett samhälle fullt av valmöjligheter, sålla både bland friskolorna och kommunala skolor och välj ut den du anser vara bäst!

Nationella prov

Härligt! Fler nationella prov! Vad skall de hitta på härnäst för att ta utbildning till en ny och högre nivå? Svarta tavlan, aga, skamvrå, kvarsittning, återbesök av flour-tanten. Förlåt; flour-tanten gjorde faktiskt nytta! Varför förblir skolan statisk medan ungdomarna och världen omkring dem blir mer och mer dynamiskt!

I skolverkets nya plan beskrivs högskolekompetens med ord som kreativitet, initiativ, socialkompetens, ansvar, digital kompetens med mera. Hur mäter man detta med nationella prov? Vad är det för kunskaper som mäts med nationella prov? Släng dessa prov och använd pengarna och kraften till att motivera och utbilda ungdomarna istället!

Seriös instutition?

Jag hörde på radion idag att tre friskolor i Stockholmsområdet drevs av en pedofil. Detta får absolut absolut inte förekomma! Skolinspektionens respons var en krigsförklaring mot alla friskolor! Tydligen har det aldrig hänt något dåligt på en kommunalskola! Hade detta handlat om människor så skulle jag kalla skolinspektionen för rasister! Vad säger detta om skolinspektionens värdegrund? Man kan inte dra alla över en kam!

GY 2011

Ett citat som jag tycker passar lika bra på elever som på lärare!

“If you are not fired with enthusiasm, you will be fired with enthusiasm. (Vince Lombardi)

Idag samlades 1150 gymnasielärare för att informeras om gymnasiereformen 2011. Skolverket hade ett mer öppet och flexibelt tänk än vad jag förväntat mig och har säkert tagit ett steg närmare verkligheten, men många fler steg behövs!

Skolans värld befinner sig långt från samhällsutvecklingen vilket gör att gymnasiereformen upplevs modern och verklighetsförankrad, men låt dig inte luras. Skolan är fortfarande en institution som står utanför samhället istället för att samarbeta och integrera med den. Skolverket påstår sig ha samarbetat med näringsliv och universitet när de beslutade om skolreformen. Skolan kan trots detta fortfarande beskrivas i ord som klassrum, skolböcker, prov, schema, läxor, enstaka ämnen, betyg, rast, lov, studiedag, etc. innebär detta en utveckling? Är detta en reform?

Jag tror att de resonerar som jag fast precis tvärtom. När jag reflekterar kring skolverkets mål så brukar jag tänka; hur kan jag bedriva min undervisning enligt mina visioner och samtidigt försvarar dem kontra styrdokumenten. Jag förmodar att skolverket i sin tur tänker i banor som; hur försvarar vi styrdokumenten gentemot samhällets krav? Skolverkets reform känns inte genuin!

Jag anser att de skulle, i formuleringen av Gy 2011, utgått från näringsliv, Yrkeshögskolor, universitet, samhällsvetare, sociologer och deras syn på samhället, etc. Anfalla istället för att försvara!

Jag skrev i början att skolreformen var mer öppen än vad jag först ansåg. Den lämnar många valmöjligheter som en liten enskild fristående läroplats kan nyttja och det finns utrymme för en modern, verklighetsförankrad utbildning!

Om vi på MTU kan, så kan också andra! Gymnasiereformen kanske indirekt gynnar ungdomarna ändå. Ironiskt; tänk ifall det var det som var meningen hela tiden. Reformen var tvungen till att göra på ett visst sätt för att inte lärare skulle göra uppror men lämnar ändå luckor för de skolor som vill förändra, som vill utbilda!