onsdag 1 december 2010

Mål och visioner!

Jag vart skrämd idag! Jag var på ett möte där det kom fram; att ha en gemensam gymnasiemässa kunde vara lite negativt för att det fanns många program som var lika. Att det finns fem sam sam program exempelvis. Vi blir en i mängden tyckte de.

Herregud! vad har hänt med självklara begrepp som mål och visioner? Saknar skolor dessa? "Kom och börja hos oss för vi är en i mängden, hos oss får ni en likadan utbildning som på andra ställen." :)

Eller något liknande detta; sök till oss då vi arbetar på ett modernt öppet sätt, vi har engagerad och målmedveten personal, vi låter resultaten tala för sig själva. Vad som helst förutom tanken att, vi är en mängden!!! Förhoppningsvis har alla skolor något de vill lyfta fram, något mål att sträva mot!

Konkurrens finns överallt och är nyttigt i många avseenden. Det kanske tvingar fram någon sorts vision och mål hos dessa skolor.... Det gynnar ju trots allt ändå de som bör gynnas, våra elever. Tackar fasen för att det finns element som tvingar skolorna att framhäva sig själva och att sträva framåt mot nya mål och nya idéer. Man får aldrig slappna av eller känna sig nöjd!

Synd bara att det finns så få fri - skolor ..... Ju större koncern desto mindre konkurrens och krav, vilket i sin tur leder till mindre engagemang, undantaget någon enskild individ. Tänk att få uppleva en engagerad skola där hela verksamheten brinner för det de gör!

En skola! Inte en koncern som äger en mängd skolor eller stora kommunala skolor. En byggnad som står för sig själv, och gör det stolt och stadigt. En sådan skola behöver inte oroa sig för att vara en i mängden.

måndag 29 november 2010

Utopia och Dystopia

Jag säger ibland saker som jag senare tänker igenom!

Jag nämnde häromdagen att det inte har någon betydelse vilket arbetssätt en lärare använder sig av bara läraren är engagerad och vill lära ut. Detta stämmer inte alls överens med vad jag tycker. En traditionell lärare hur bra han än är på att lära ut är ändå dålig då han/hon lär ut fel saker.

All fakta kunskap finns tillgänglig för alla elever alltid! Det finns inga fakta som eleven inte kan nå genom en mobiltelefon eller en dator på väldigt kort tid. Detta vet också eleven om! Så varför ska en lärare dag ut och dag in i alla de olika ämnena ge ut sådan kunskap? Eleverna kommer absolut inte vara motiverade! De läser på till proven, de sitter uppe sent på kvällarna, de har lite ångest och lite stress, de skriver proven, är de duktiga på att lära sig innantill får de MVG på proven, tre veckor senare glömmer de bort 80% av allt de pluggade in. Prov efter prov ämne efter ämne. Många år av bortslösad tid både för läraren och för eleven! Är det detta vi vill uppnå? Att våra barn ska gå i skolan, komma ihåg 20 % av allt de lär sig och de 20 % går att hitta via dator eller mobil på några sekunder? Detta är förstås något överdrivet och ett värsta falls scenario, men i mångt och mycket och för många ungdomar är detta verklighet!

Vad sägs om en skola utan prov, en skola utan stress och ångest, en skola utan ”klassrum”? En skola där eleverna kommer för att det är kul att vara där, kul att lära sig. Där ungdomarna lär sig handskas med den informationen som finns där ute, lär sig se orsaker och konsekvenser, samband, lär sig dra paralleller, kritisera, försvara etc. En skola där eleverna får lära sig att framställa en produkt från idé till färdighet, där de får redovisa den och ibland sälja den framför branschfolk på en plats utanför skolans ramar. Där en gedigen och bred portfolio byggs upp under hela tiden och där bland annat utställningar visar vad eleverna kan uppnå. En arbetsplats med en kreativ och positiv atmosfär och anda.

En skola uppbyggd av genuint engagerade pedagoger med ett enda mål; att ge ungdomarna den bästa utbildningen som går att få!

Våra elever har just slutfört ett uppdrag med rubriken Utopia och Dystopia, rubriken passade bra även till denna text. Ett slutligt tack till JB för att prioritera Dystopia framför Utopia!

fredag 5 november 2010

Alla har rätt till en bra utbildning

One should guard against preaching to young people success in the customary form as the main aim in life. The most important motive for work in school and in life is pleasure in work, pleasure in its result, and the knowledge of the value of the result. (Albert Einstein)

Jag är positiv till diskursen kring skolans utveckling och vart den är på väg! Det pratas om 21 century skills, digitalt kunnande, flexibilitet, uppdrag, casemetodik, individuell frihet etc. Så vi är på väg åt rätt håll, inte ens en gymnasiereform kan hindra den utvecklingen.:)

Men hur lång tid kommer det att ta innan skolorna börjar ta diskursen på allvar? Börjar leverera resultat för det som de marknadsför! I de olika skolornas broschyrer och hemsidor kan man läsa om alla dessa moderna begrepp, men i själva verket så är det främst vanlig gammaldags traditionell faktakunskap som lärs ut. Faktakunskap gynnar inte våra ungdomar den lurar dem på en bra utbildning, det finns riktigt bra utbildningar, de är bara svåra att hitta.

Jag hade verkligen förtroende för friskolorna då de kommunala inte överhuvudtaget hunnit med i samhällsutvecklingen och ligger minst 15 år bakom allt annat, men de flesta friskolorna har även de målat in sig i ett hörn där de stora koncernerna är lika trögflytande som den kommunala verksamheten! De kommunala skolorna ligger för långt efter och de stora friskolorna har inte, eller har tappat fokus på ungdomarna och utbildningen där koncentrationen ligger på marknadsföring och vinst. (Jag har absolut inget emot vinst om ansvarig är genuint intresserad och satsar på utbildning, pedagogik och ungdomar)

Det finns några få, väldigt få skolor som står för sig själva, utan att vara ägd eller styrd av stora koncerner eller kommun. Riktiga ”fri skolor” så som de flesta hade tänkt sig en friskola skulle vara. Det är där man kan få undervisning, det är där som skol-revolutionen kan börja, det är där man kan ge löften till ungdomarna och hålla dem, där man kan ge ungdomarna de redskap som behövs för att behärska livet efter gymnasiet.

tisdag 1 juni 2010

Identitet
Vad är identitet? Hur skulle du definiera ordet identitet? En vanlig definition av begreppet är följande "jag är den jag är” Det finns två olika sätt att se på identitetsbegreppet där den ena är mer traditionell och tillhör enligt många det industriella samhället, en identitetskärna som består av en kontinuitet och en fasthet i individens självkänsla, har successivt växt fram. Människans identitet växer alltså sakta fram och formas efter miljö, familj, vänner olika situationer som individen gått igenom. Som en reaktion mot detta mer funktionalistiska synsätt växte det ett annat förhållningssätt fram som betraktar identitet som något flexibelt och situationellt, en process som är ständigt under konstruktion och förändring. individen har en identitet för olika situationer exempel en skolidentitet, en hemidentitet etc.


Artificiell lycka
Det postmoderna samhället innebär bland annat att människans fasta punkt håller på att försvagas, individen tvingas hela tiden göra val, många av dessa avgörande för dennes livsväg. Ovissheten och otryggheten inför framtiden är stor, man är tvungen till att flytta för att få arbete, fast arbete blir mer och mer sällsynt och människan tvingas anpassa sig till samhällsutvecklingen i ett skede då inte ens samhället själv hinner med. När ett samhälle genomgår en stor förändring genereras otrygghet.

Som en konsekvens av den snabba utvecklingen och rörligheten kan vill människor bara stå stilla. I dagens samhälle går det åt mycket tid till ingenting som exempelvis, att titta på tv, att spela datorspel, att hålla kontakten via sms, att spela tv-spel, att följa mode, att surfa öändligt mycket på Internet, vara utseendefixerad etc. Allting blir mindre och mindre subjektivt och vi bryr oss mer om hur andra ser på oss än om hur vi ser på oss själva. Dessa aktiviteter i den mängd de görs berövar oss tiden för verklig lycka. Som då enligt mig är tid med familj, vänner och tid till sig själv där man får utforska sin egen tankevärld. Livet borde vara för kärt för att slösas bort framför materiella saker, utseende fixering tar, för både killar och tjejer upp mycket tid, sola på stranden och i solariet, vilka kläder man skall ha, vilka prylar man måste ha, vilka man skall umgås med, vilket sätt man skall prata på, vilket sätt man måste bete sig på etc. Hela individens habitus (beteende) går åt till att vara en stereotyp så till slut påverkas även tankarna och man utvecklas till en person vars liv går ut på något som egentligen inte är väsentligt. Man väljer partner som man väljer ett klädesplagg då utseendet är viktigare än innehållet och den lilla fasta identiteten som man en gång hade blir mindre och mindre viktig. Det är detta jag kallar artificiell lycka, människorna intalar sig själva att de är lyckliga för att man har allt som man enligt konsumtionssamhällets mått borde ha 42” plasma tv i stockholmslägenheten, silikoninlägg, dyr bil, finaste kläderna och pengar. Man köper sig en identitet.

Winnerbäck är grym! Bra låt och musikvideo!


söndag 30 maj 2010

Ett ord som dyker upp då och då nu för tiden och som jag finner lite irriterande är lex! Speciellt om det kommer före ett namn. Jag kanske ska införa en Lex Frank. Nej! den enda som borde få ha en Lex i närheten av sitt namn är stålmannens fiende Luther! Helst den spelad av Gene Hackman, en grym skådespelare.

Oj! nu kom jag att tänka på lärarutbildningen! Det bådar inte gott, snacka om att exploatera något! Tack till er som bestämde att precis alla ungdomar som inte visste vad de skulle bli eller inte hade betyg till det de ville bli skulle söka till lärarutbildningen, och komma in. Detta innebar givetvis att nivån på utbildningen sänktes, universiteten och högskolor tog in lektorer och doktorander, vilken idiot som helst som hade skrivit någon sorts avhandling hur dålig den än var fick anställning! Av alla som går lärarutbildning skulle jag vilja att kanske 20% av dem hade hand om mina barns utbildning, så illa är det! Djävulsdykare och nasister, rasister det finns alla sorter, herregud! Det kommer säkert mera tankar kring detta ☺ allt eftersom!

Om skolan skall utvecklas och det måste den, så borde det ställas krav på lärarutbildningen. Ett krav borde vara att ta in studenter som vill vara där, höj nivån de första åren sålla bort skiten, det skall inte vara möjligt att glida genom en utbildning. Det skall inte heller vara möjligt att samtidigt som studenten läser till lärare läser denne till jurist eller liknande och dessutom arbetar 50%. Vad blir det för lärare? Vad säger det om lärarutbildningen?

Helt plötsligt måste man snart ha en lärarlicens, detta som en ren konsekvens av att utbildningen är som den är. Själva utbildningen borde vara en licens, efter fem års utbildning som är den tiden som en gymnasielärare måste läsa anser jag att en lärarlicens borde ingå!

Springsteen är en sådan musiker som jag alltid återvänder till

Jag känner mig tvådelad vad gäller detta att börja blogga. Tycker absolut inte om tanken att behöva hålla den levande! Det är ansträngande att skriva och något jag helst gör bara om jag måste. Bloggen representerar inget annat än mina subjektiva tankar, oftast om skolan kan jag tänka mig. Ta allting som skrivs med en nypa salt!

Samtidigt som jag lyssnar på Leonard Cohen så läser jag om den nya gymnasiereformen på skolverkets hemsida, allting är nu glasklart, skönt. :)

Jag ser fram emot att se Honom Live i Augusti!