måndag 29 november 2010

Utopia och Dystopia

Jag säger ibland saker som jag senare tänker igenom!

Jag nämnde häromdagen att det inte har någon betydelse vilket arbetssätt en lärare använder sig av bara läraren är engagerad och vill lära ut. Detta stämmer inte alls överens med vad jag tycker. En traditionell lärare hur bra han än är på att lära ut är ändå dålig då han/hon lär ut fel saker.

All fakta kunskap finns tillgänglig för alla elever alltid! Det finns inga fakta som eleven inte kan nå genom en mobiltelefon eller en dator på väldigt kort tid. Detta vet också eleven om! Så varför ska en lärare dag ut och dag in i alla de olika ämnena ge ut sådan kunskap? Eleverna kommer absolut inte vara motiverade! De läser på till proven, de sitter uppe sent på kvällarna, de har lite ångest och lite stress, de skriver proven, är de duktiga på att lära sig innantill får de MVG på proven, tre veckor senare glömmer de bort 80% av allt de pluggade in. Prov efter prov ämne efter ämne. Många år av bortslösad tid både för läraren och för eleven! Är det detta vi vill uppnå? Att våra barn ska gå i skolan, komma ihåg 20 % av allt de lär sig och de 20 % går att hitta via dator eller mobil på några sekunder? Detta är förstås något överdrivet och ett värsta falls scenario, men i mångt och mycket och för många ungdomar är detta verklighet!

Vad sägs om en skola utan prov, en skola utan stress och ångest, en skola utan ”klassrum”? En skola där eleverna kommer för att det är kul att vara där, kul att lära sig. Där ungdomarna lär sig handskas med den informationen som finns där ute, lär sig se orsaker och konsekvenser, samband, lär sig dra paralleller, kritisera, försvara etc. En skola där eleverna får lära sig att framställa en produkt från idé till färdighet, där de får redovisa den och ibland sälja den framför branschfolk på en plats utanför skolans ramar. Där en gedigen och bred portfolio byggs upp under hela tiden och där bland annat utställningar visar vad eleverna kan uppnå. En arbetsplats med en kreativ och positiv atmosfär och anda.

En skola uppbyggd av genuint engagerade pedagoger med ett enda mål; att ge ungdomarna den bästa utbildningen som går att få!

Våra elever har just slutfört ett uppdrag med rubriken Utopia och Dystopia, rubriken passade bra även till denna text. Ett slutligt tack till JB för att prioritera Dystopia framför Utopia!

fredag 5 november 2010

Alla har rätt till en bra utbildning

One should guard against preaching to young people success in the customary form as the main aim in life. The most important motive for work in school and in life is pleasure in work, pleasure in its result, and the knowledge of the value of the result. (Albert Einstein)

Jag är positiv till diskursen kring skolans utveckling och vart den är på väg! Det pratas om 21 century skills, digitalt kunnande, flexibilitet, uppdrag, casemetodik, individuell frihet etc. Så vi är på väg åt rätt håll, inte ens en gymnasiereform kan hindra den utvecklingen.:)

Men hur lång tid kommer det att ta innan skolorna börjar ta diskursen på allvar? Börjar leverera resultat för det som de marknadsför! I de olika skolornas broschyrer och hemsidor kan man läsa om alla dessa moderna begrepp, men i själva verket så är det främst vanlig gammaldags traditionell faktakunskap som lärs ut. Faktakunskap gynnar inte våra ungdomar den lurar dem på en bra utbildning, det finns riktigt bra utbildningar, de är bara svåra att hitta.

Jag hade verkligen förtroende för friskolorna då de kommunala inte överhuvudtaget hunnit med i samhällsutvecklingen och ligger minst 15 år bakom allt annat, men de flesta friskolorna har även de målat in sig i ett hörn där de stora koncernerna är lika trögflytande som den kommunala verksamheten! De kommunala skolorna ligger för långt efter och de stora friskolorna har inte, eller har tappat fokus på ungdomarna och utbildningen där koncentrationen ligger på marknadsföring och vinst. (Jag har absolut inget emot vinst om ansvarig är genuint intresserad och satsar på utbildning, pedagogik och ungdomar)

Det finns några få, väldigt få skolor som står för sig själva, utan att vara ägd eller styrd av stora koncerner eller kommun. Riktiga ”fri skolor” så som de flesta hade tänkt sig en friskola skulle vara. Det är där man kan få undervisning, det är där som skol-revolutionen kan börja, det är där man kan ge löften till ungdomarna och hålla dem, där man kan ge ungdomarna de redskap som behövs för att behärska livet efter gymnasiet.